Då letar man nytt boende i cirka sex veckor, sen flyttar jag tillbaka till min pappa och mamma. 

Hur mycket jag än vill stanna kvar här nere i Skåne så går inte det.

Hur mycket jag än önskar så kommer jag aldrig få den hjälpen!

Det känns redan piss att man ska bli tvungen att flytta ifrån alla mina underbara vänner, faaan jag vill inte!!!

Du slipper i alla fall mig snart, snart är jag inte kvar.

Jag ångrar att du lät dig hälpa mig! 

Du hade säkerligen haft ditt hus och din dröm om huset om du aldrig hade träffat mig och hjälpt mig.

Nu är det som det är och jag kan inte göra mer än att kämpa de sista veckorna som är kvar fram tills studenten. 

Jag har plockat fram mina sista krafter, men det är knappt så att det kommer räcka i sex veckor känner jag.

Det är jobbigt att höra sina vänner säga att jag inte får flytta upp igen, men jag får ju åka ner och hälsa på och ni får gärna komma upp till mig och hälsa på!

Tanken utav allt gör bara sjukt ont i mig!!!

Men jag hoppas att ni som är mina vänner, vill behålla kontakten med mig fast än om jag flyttar!

Mina vänner kommer alltid finnas varmt om min hjärta och varenda minne med er också. 

Varje natt ligger jag och väntar på att bli slagen eller skjuten fråga mig inte varför, varje natt drömmer jag om hur jag sticker kniven i hjärtat och om dagarna så har jag bara bilder av min tapetsax om hur jag trycker den själv emot mitt hjärta och bara trycker den rakt egenom mig.

Tankarna är tillbaka men jag vill inte, jag är väl starkare än tankarna? 

Jag vet inte vad jag ska skriva just nu, allt är fuckt.

Det är aldrig någon som kommer förstå, aldrig någonsin.

Det enda jag hoppas på är att jag fortfarande kommer kunna vara välkommen hem!!!

Min familj där uppe jag älskar er sjukt mycket, att ni stått ut med att alltid finnas där för mig är en chok för mig.

Att ni har orkat, fast än ni är min familj så kan en familj också vända en ryggen men det har ni aldrig gjort! 

Ni är guldvärda  !!! 

Godnatt allesammans, hoppas på att få lite sömn innan skolan.

Peace out