Jag är inte den som är den, men jag vet inte om jag ska låta dig gå och ge upp allting.

Gillar dig det gör jag faktiskt, det är ingen som kan ändra på.

Det är bara du som kan få mig så glad, plus en till och han hör inte till detta för han är som min pappa. 

Egentligen så hatar jag allt detta med kärleken, för den gör bara ont.

Jag är en misslyckad människa som aldrig kommer få att älska någon, jag kommer vara den där tjejen som levt sitt liv helt själv men ändå klarat sig. 

Det där med att klara sig vet jag inte rikigt, för jag vill ju kunna dela mitt liv med någon och jag hoppas faktiskt på att det är dig. 

Men ibland gör du mig osäker, väldigt osäker, tyvärr.

Låt inte problemen slå ner dig så länge du lever, låt kärleken leda din väg. 

Låta kärleken leda min väg, jag låter den leda min väg nu men jag undrar om jag ska ge upp det lilla hoppet jag har kvar om oss två.

Men som vi har sagt så får vi ju se hur allting blir och det värsta som kan hända är att vi förblir vänner.

Jag vet att jag sätter mig in i en person för mycket, men med dig försöker jag inte. 

Vill inte bli sårad, vill inte såra dig men mest av allt så är jag rädd att jag kommer såra mig själv som vanligt eftersom det är jag så in i helvetes duktig på att göra. 

Vill inte låta dig gå, I got you, I will never let you go baby!

Jag tycker om dig, du får mig glad, du är underbar och du finns där för mig alltid!

Men jag och min svartsjuka, jag vet inte om jag klarar det mera! 

Jag önskar att jag gjorde, jag hoppas att jag gör för jag vill inte ge upp!

Jag tror jag fallit för dig, fast kanske inte rikigt än! 

Men jag vet att jag alltid kommer älska dig, jag låter dig aldrig gå baby, aldrig!

Peace out   

Jag kan inte säga så mycket om denna dagen mer att jag har haft en så fruktansvärd smärta så jag har gråtit!

Och inte nog nu på kvällen nu när man ska sova så gör de så in i helvtes ont så jag kan inte förklara, jag bara ligger och gråter, vrider och vänder på mig och vet inte var jag ska ta vägen!

Ingenting hjälper emot smärtan, jag håller på att bli fullständigt jävla crazy just nu!

Jag orkar inte mer, vill bara försvinna tills jag inte har ont nå mera.

Ni killar ska vara så jävla lyckliga att ni är killar och inte tjejer, för att uppleva sån här smärta som jag just nu är värre än en pungspark ska jag säga!

Jag får ren jävla panik av att ha såhär jävla ont!

Just nu önskar jag att jag inte fanns, jag vill bara bort från allt!

Annars så har jag försökt och kämpat ta mig genom denna dagen, jag undrar bara hur morgon dagen kommer vara kommer jag ens klara av den med all dess smärta?

Jag försöker varje dag, försöker ha ett leende på läpparna fast än alla smärta.

Ni kan inte säga att jag försöker fast de syns på mig hur kasst jag mår och hur ont de gör för mig.

Jag vill inte ens gå till skolan, jag vet att jag bara kommer vilja åka hem för det gör så ont.

Vill knappt träffa folk, för jag klarar inte av för att det gör så ont!

Det är pinande ont, verkligen pinande smärta och ständig!

Rädda mig från detta helvete.

Dags att försöka sova med denna förfärliga smärta!

Peace out